Tofu är mycket mer än de vita tärningarna som simmar runt i soppan som man får till sushi. I tofustaden framför andra, Shiping i södra Kina, träffar Fredrik Önnevall människor vars liv kretsar kring sojaprodukten som har en central roll i den asiatiska kokkonsten. Långt före soluppgången startar familjen Gao sin dagliga tillverkning av tofu. Grillad tofu står också på menyn hos Li Rong i hennes gaturestaurang. Li är företagare och ensamstående mor till två döttrar, alltså en mer än vad ettbarnspolitiken tillåter. Den yngsta dottern lever därför som oregistrerad.
Kineserna har uppfattningen att chilins hetta är bra om man bor i ett fuktigt klimat. Därför är chilin särskilt populär i inlandsprovinserna Sichuan och Hunan. Därifrån kommer också miljontals migrantarbetare som flyttat till kusten i söder i jakt på arbete. I veckans avsnitt träffar Fredrik Önnevall den 18-åriga fabriksarbetaren Yang Dan och hennes föräldrar. 30 timmars bussresa bort finns morföräldrarna som inte sett sina barn och barnbarn på fem år.
I veckans avsnitt utforskar Fredrik Önnevall den del av den kinesiska kokkonsten som får oss att rynka på näsan. I södra Kina finns ett ordspråk som säger att man kan äta allt som har ryggen mot solen. I Kanton hamnar både hundar, katter, råttor, sköldpaddor och insekter på matbordet. Fredrik följer med ormjägare på jakt. Ormens kött, blod och galla anses av kineserna som mycket hälsosamma. Är det egentligen så stor skillnad mot att äta ål?
I Kina finns ett helt universum av olika vinägersorter. I veckans avsnitt besöker Fredrik Önnevall en av de sista småskaliga tillverkarna av den sura durravinägern som är populär i norra Kina. Vinäger ses lika mycket som en hälsoprodukt som ett livsmedel. Ofta används vinäger för att ångas i klassrum när någon elev är förkyld. Fredrik besöker även en vinägerbastu där ångorna påstås ta död på elaka baciller.
I det moderna Kina har också kinesernas smak förändrats. Fredrik Önnevall möter Mu Min, en av det nya Kinas framgångsrika entreprenörer. Hans affärsidé är att erbjuda pekinganka anpassad för moderna storstadsbor. En bit utanför Peking möter Fredrik också ankuppfödaren Wang Peng som lever i en annan ekonomisk verklighet. Medan en måltid på en av Mu Mins restauranger kan kosta 1 800 kronor, säljer hon fortfarande sina ankor för en krona styck.
Det finns ett spektakulärt utbud av fisk och skaldjur i Sydkinesiska sjön. Fredrik Önnevall följer med fiskaren Chen när han lägger ut sina nät. Chen fiskar som han alltid gjort, den stora förändringen har varit på land. Ön Hainan har på bara något årtionde förvandlats från en fattig avkrok till ett kinesiskt Hawaii. Chen gillar att det kommer turister som spenderar pengar, men allt färre fiskar fastnar i hans nät.
I norra Kina är det nudlar, inte ris, som är basfödan, gärna till både frukost, lunch och middag. Nudlarna har sitt hem i inlandsprovinsen Shanxi, vilket också är kolgruvedistriktet framför andra. Fredrik Önnevall besöker familjen Han där hustrun lagar nudlar samtidigt som hon oroar sig för om mannen ska klara av ännu en arbetsdag i gruvan utan att förolyckas. Nudeltillverkning kan också upphöjas till skön konst. Den lärs ut på den tvååriga nudelkockutbildningen som Fredrik besöker.
I den kinesiska kokkonsten anses matens medicinska effekter lika viktiga som smaken. Ingefäran spelar en dubbelroll som både krydda och naturmedicin. Fredrik Önnevall besöker Dr. Li i hans mottagning där han ägnar sig åt traditionell kinesisk medicin. I det stora förrådet av torkade örter och växter har ingefäran sin givna plats. På fälten i Sichuan är det skördetid. Den verkliga delikatessen är de späda nya skotten på rotknölarna
Hajfenor. Handeln med hajfenor i Kina blir allt större. Att kunna bjuda på hajfenssoppa ger status, trots att vissa hajarter riskerar att utrotas. Som väl är finns det krafter som vill stoppa traditionen. Möt Fang Minghe som kämpat hela sitt liv för att stoppa handeln med utrotningshotade djur. Vi får också lära oss att göra vegetarisk hajfenssoppa, en rätt som syns allt oftare på menyn.
Näst efter vatten är te jordens vanligaste dryck, och det var i Kina allting började. Följ med till teplantans födelseplats. På Jingmaiberget går Zhu Yuba varje aprilmorgon ut i den vilda teskogen för att skörda de värdefulla skotten. Teet blir allt dyrare eftersom en ovanligt svår torka nu hotar att förstöra teskogarna.
När Dong Linfa var 20 år fick han jobb som Mao Zedongs personlige kock. Han berättar hur den beryktade ledaren var privat, samtidigt som han lagar den gamle diktatorns favoriträtt, rödkokt sidfläsk. Sojan spelar en helt avgörande betydelse i denna maträtt, som i så många andra, bland annat den allt mer populära snabbmaten ris med soja.
Familjen Gao har hakat på den senaste storstadstrenden, de har skaffat kolonilott. Där odlar de bland annat kinakål, som är totalt missförstådd i Sverige, men som länge varit en av Kinas viktigaste grönsaker. Kinakål har till och med upphöjts till konst. Fotografen Ju Duoqi har blivit berömd långt utanför Kinas gränser sedan hon förvandlat den trista kinakålen till undersköna kvinnor.