BBC:s filmteam på Björntorget i Alaska följer den unga honan Parsnipp och hennes enda överlevande unge. Ska hon lyckas undvika den hotfulla hanen Van?
BBC:s filmteam på Björntorget i Alaska fortsätter att följa den unga honan Parsnipp och hennes enda överlevande unge. Ska hon lyckas undvika den hotfulla hanen Van?
Brasilien är inte bara fotboll. Det stora landet har också en oerhört rik natur. I tre program följer Världens natur jätteuttrar och jaguarer i regnskogen, näsbjörnar på savannen och kloka kapucinapor i Brasiliens torraste hörn.
Regnen är på väg men än råder torka i Pantanal. Det är årets bästa jakttid för jaguaren och jätteuttrarna lever farligt. Särskilt när ungarna inte lärt sig simma ännu.
När Brasiliens blöta skogar torkar ut samlas djuren vid krympande vattenhål för att dricka. Där väntar jaguarerna. Men det stora hotet bär inte päls. Torrtiden är den säsong då regnskogen brinner.
Världens natur inleder hösten med en intim berättelse om svartbjörnarna i Minnesota. Det är vår när filmaren Gordon Buchanan kommer dit för att under en säsong följa deras liv. De är orädda och fridsamma - men han är livrädd för björnar.
Kalahari. Två uråldriga öknar i sydväst inleder serien om Afrika. Möt surikaterna i Kalahari som blir lurade på sin mat av en smart fågel. Och se hur Namiböknens djur lärt sig överleva på daggen som kommer från havet.
Savannen. Afrikas savann - har någon naturtyp visats oftare på tv? Ändå finns det nya historier att berätta. När såg vi till exempel tidigare de små ödlorna som jagar flugor runt Serengetis vilande lejon?
I Centralafrikas lågland utbreder sig fortfarande en regnskog lika stor som Indien. Där stjäl schimpanserna vildbinas honung med hjälp av redskap, där skapar elefanterna egna mötestorg och där badar flodhästen i vågorna när skogen möter Atlanten.
En kall havsström i väster, en varm i öster. Mötet mellan dem skapar de kanske rikaste vattnen i världen och påverkar Sydafrikas natur i grunden, från havets hajar till regnskogens fjärilar.
Djuren i världens största öken vet att hålla sig undan den brännande solen. Med ett undantag, silvermyran, som har sin egen skyddande astronautdräkt. Men den håller bara tio minuter. Sedan blir myran stekt
Gibbonernas värld. Bortom Phukets stränder finns skogar där gibbonerna upphäver tyngdlagen och grottor där märkliga fiskar klättrar uppför vattenfallen. Det vilda Thailand har många ansikten.
Från Hollands flacka stränder med miljoner vadarfåglar till Skottlands uttrar och Norges fjordar - Nordsjöns natur är rik och omväxlande trots människans djupa påverkan.
Ugglan är vishetens symbol men toppar inte listan över de klokaste fåglarna. Där hittar vi kråkor och korpar och papegojor. En av de allra smartaste lever på hög höjd i bergen på Nya Zeeland - kean.
Bakom de livsformer vi ser idag ligger ofta storskaliga geologiska händelser miljoner år tillbaka. Om inte de stora plattorna som bygger upp Afrika börjat glida isär hade inte riftdalen skapats. Och då hade kanske inte människan kommit till…
Varför finns det så många djur som glidflyger på Borneo? Varför lever orangutangen på svältkost en stor del av året? Och varför är noshörningarna så små och håriga? Svaren finns ofta långt tillbaka i den geologiska historien.
Västra Ghats i Indien. Halvapan lorin i Indiens bergsskogar lever ett stilla liv. Släktingen galagon i Afrika är desto kvickare. När kontinenterna satt ihop var de konkurrenter. Lorin lärde sig att äta giftiga insekter - men då måste man vila på maten.
Det finns en plats där hettan får ödlorna att stå på tre ben, där ormarna knappt nuddar marken och där elefanterna bestiger berg för att nå saftiga växter. Den platsen är Namiböknen.
I Costa Rica är landbryggan mellan Nord- och Sydamerika som smalast. Hit sprider sig djur och växter från norr och söder och artrikedomen är enorm. Men de största djuren försvann när människan vandrade in från norr.
Evolutionen har skapat dagens växter och djur - och även oss själva. Men evolutionen är inte slut för det. Arter fortsätter att anpassas till omvärldens krav. Först ut bland exemplen i denna serie är babianerna som börjat hålla hundar som husdjur.
Länge sågs de som mordiska och farliga. Engelsmännen gav dem namnet killer whales, mördarvalar. Vi kallar dem späckhuggare. Men i vår del av världen lever de mest på sill och de är minst lika intelligenta och sociala som sina mindre släktingar i delfinfamiljen.
Utmed Australiens nordöstra kust har mikroskopiska djur på tiotusen år byggt upp världens största levande struktur - Stora Barriärrevet. I tre program berättar BBC om den enorma mångfalden av liv och revets sårbarhet inför nya hot.
Trots namnet består det marina reservatet Stora Barriärrevet bara till sju procent av korallrev. Resten är en mosaik av laguner, öar, deltan och rik regnskog - delar som alla har stor betydelse för att revet ska må bra
Stora Barriärrevet är ingen isolerad plats. Valar, fåglar och sköldpaddor färdas dit för att äta och föröka sig. Oväder som bildats långt ut till havs piskar revet med sina vågor. Och i en varmare värld riskerar korallerna att vitna och dö.
Kejsarpingvinens familjeliv är inte lätt. Ägget ska ruvas och ungen födas upp på isen långt från öppet vatten. Och när föräldrarna efter sin vandring når havet för att äntligen fiska väntar leopardsälen på dem.
Insekterna, fåglarna, däggdjuren - alla har de utvecklat förmågan att flyga oberoende av varandra under evolutionens lopp. David Attenborough förklarar hur det gick till.
I Borneos skogar möter David Attenborough flygande ödlor som för tankarna till de jättar som dominerade luftrummet för tvåhundra miljoner år sedan. De skulle snart få konkurrens av betydligt mindre släktingar - med fjädrar.
David Attenborough avslutar sin berättelse om flygkonsten i naturen med att jämföra två grupper som utvecklat den till fulländning - fåglarna och fladdermössen.
Nya fynd av fossil skriver hela tiden om utvecklingshistorien för den djurgrupp vi själva tillhör. Följ David Attenborough på ryggradsdjurens långa resa som började i havet, fortsatte upp på land och slutligen upp i luften. Del 1 av 2.
Bland alla dinosaurieben från Kinas Yunanprovins finns en annan sorts skalle som är extra märkvärdig, från ett av de tidigaste däggdjuren. Med animatörernas hjälp får det lilla djuret nytt liv i David Attenboroughs hand.
Monsunen är världens mäktigaste vädersystem som styr årstiderna från Australien till Himalaya. När regnen uteblir kan torkan bli svår, och de flygande hundarna flockas över den enda floden med vatten för att dricka. Under ytan väntar krokodilerna…
I Sverige regnar det kanske 700 mm på ett år. Under monsunen kan det falla 1000 mm - på ett enda dygn. Då sväller floder som Mekong, och då kan en torrlagd sjö i Kambodja förvandlas till ett av världens rikaste fiskevatten.
Monsunen förknippar vi med kraftiga regn men i vädersystemet ingår också perioder av svår torka. När vindarna till slut driver regnmolnen djupt in i Australiens öknar våras det för undulaten.
Aporna på Sulawesi ägnar sig mycket åt kärlek och erotik. De har råd med det för skogen dignar av frukt. Och allt är monsunens förtjänst.
Monsunen har alltid utsatt människan för prövningar, antingen kommer det för mycket vatten eller för lite. För tiotusen år sedan kom man på att ett vilt gräs i träsken kunde göra livet lättare - man började odla ris
Shannon River rinner mäktigt fram längs 34 mil av den irländska naturen. Filmaren Colin Stafford-Johnsons personliga berättelse har belönats med branschens tyngsta priser, i konkurrens med BBC och alla andra.
Nationalparken Loango i Gabon. Vi kallar dem våtmarker, de blöta zonerna mellan vatten och fast mark. De erbjuder skydd för en imponerande artrikedom men är påfrestande miljöer, där vattnets cykler styr djurens möjlighet till överlevnad. Möt de spektakulära våtmarkerna i världen.
Pacaya-Samiria, Peru. På vissa platser i Amazonas ser regnskogen ibland ut att sväva mellan vatten och himmel. I hjärtat av Perus största naturreservat, Pacaya-Samiria, möts Amazonas två huvudfloder. Urbefolkningen kallar området "spegelskogen". Här ryms anakondor, kapybaras, kajmaner och hoatzin, en över 18 miljoner år gammal fågelart - men befolkningen i området ökar och nybyggare tränger sig på. Möt de spektakulära våtmarkerna i världen.
På Borneo finns regnskogar som ibland förvandlas till väldiga våtmarker. Djuren är anpassade men när vattnet står högt månader i sträck kan även en så skicklig klättrare som orangutangen bli strandsatt, särskilt om människan splittrar upp hennes skog.
Det finns en bukt på Kanadas atlantkust där djur och växter ska hantera världens största skillnader mellan ebb och flod. Dessutom är vintrarna skoningslösa. Ändå sjuder Bay of Fundy av liv.
Kaziranga, Indien: Tears of Himalaya.Våtmarker som får sitt vatten från Brahmaputra är hem för elefanter, noshörningar, bufflar och tigrar. Kantad av jordbrukande människor som trycker på.
Världen över är gryningen den tid på dygnet då djurlivet är som rikast och nattens diskreta varelser möter dagskiftets alla arter. Vi ska få möta morgonen i några av jordens rikaste naturområden, med början på savannen.
Gryningen är en flyktig stund av skönhet mellan natt och dag. Men på Varangerhalvön högt upp i Nordnorge varar den i flera veckor, mellan den långa polarnatten och sommarens eviga ljus. Det är då livet tar fart igen.
Molnen driver in från Stilla havet och tömmer sitt vatten över Kanadas våta kustskog. Morgondimman ligger tät när björnarna radar upp sig i floderna för att välkomna världens största laxvandring.
Om natten bygger ökenskogsråttan på sitt stora bo vid kaktusens fot. I soluppgången tar den skydd därinne för nu vaknar skallerormen, som har några timmar på sig att jaga innan det blir för hett. Morgonen är ett fönster av liv i Mexikos öken.
När det börjar gry får bladskärarmyrorna i Amazonas regnskog bråttom. De vill arbeta i skydd av mörkret. Att det är dags att runda av talar vrålaporna om för dem, med besked.
Isbjörnen har blivit en symbol för klimatfrågan. Hur ska den klara sig i en varmare värld där isarna smälter? Vid Hudson Bay i Kanada tvingas isbjörnarna tillbringa allt längre tid på land bland buskar och blommor.
Varje natt upprepas ute på världshaven ett mäktigt skådespel som få har skådat. När mörkret faller vågar sig ofantliga mängder smådjur upp till ytan för att äta plankton, och efter dem följer havsdjupens alla vidunder.
De vandrade in när Japan satt ihop med Asien. Sedan blev det öar igen och aporna var fast längre norrut än några andra primater. I dag har de lärt sig leva med kylan och snön.
Del 1 av 2. En är stor som en val och silar plankton. En är liten som en gädda och kravlar runt efter krabbor på revet. En lever blind i ishavets djup och blir 200 år. En skjuter upp ur djupet som en torped och fångar pälssälar. Variationen är stor i hajarnas rike.
Del 1 av 3. Hur ser kattens hemliga värld ut och hur har dessa enstöriga rovdjur lärt sig att leva så nära människan? Med hjälp av avancerad teknik kartläggs alla delar av våra husdjurs liv, ett liv vi aldrig ser. Ett hundratal katter från både innerstad och landsbygd övervakas med kamera dygnet runt och ger en unik insikt om hur katten har gått från rovdjur till en anpassningsbar vän till människan. Det visar sig dock att våra huskatter fortfarande har mycket gemensamt med sina vildare kusiner.
Del 2 av 3. Hur ser kattens hemliga värld ut och hur har dessa enstöriga rovdjur lärt sig att leva så nära människan? Med hjälp av avancerad teknik kartläggs alla delar av våra husdjurs liv, ett liv vi aldrig ser. Ett hundratal katter från både innerstad och landsbygd övervakas med kamera dygnet runt och ger en unik insikt om hur katten har gått från rovdjur till en anpassningsbar vän till människan. Det visar sig dock att våra huskatter fortfarande har mycket gemensamt med sina vildare kusiner.
Del 3 av 3. Hur ser kattens hemliga värld ut och hur har dessa enstöriga rovdjur lärt sig att leva så nära människan? Med hjälp av avancerad teknik kartläggs alla delar av våra husdjurs liv, ett liv vi aldrig ser. Ett hundratal katter från både innerstad och landsbygd övervakas med kamera dygnet runt och ger en unik insikt om hur katten har gått från rovdjur till en anpassningsbar vän till människan. Det visar sig dock att våra huskatter fortfarande har mycket gemensamt med sina vildare kusiner.
Historierna om sillkungen, den märkliga fisk som ser ut som en sill i huvudet men kan bli tio meter lång, är levande på västkusten. Men de konkreta fynden är mycket få liksom de personer som verkligen sett den märkliga fisken. Bertrand Loyer i Marseille fann att den faktiskt fanns i Medelhavet rakt utanför där han bor. Med hjälp av ny teknik för undervattensfilmning skapar St Thomas en naturfilm om sillkungen där vi möter den i vackra och spännande bilder i djupen men också får se en hel del av dess biologi.
Utanför Mocambiques kust finns ett av Indiska oceanens mest värdefulla korallrev. Men Vamizis mångfald är hotad i dag. En grupp biologer och naturvårdare beger sig dit för att i detalj kartlägga det rika djurlivet medan tid är. Mattias Klum följer dem med sin kamera.
För 1500 år sedan slog sig munkar på jakt efter världens ände ner längst ut på Irlands västkust för att finna meningen med livet. De sälar, fåglar och valar som omgav dem finns kvar och i dag har sjöfåglarna flyttat in i ruinerna av deras kloster på klipporna.
Höga berg, stekheta öknar och regnskogar där floderna rinner fram gömda nere i berggrunden. Mexiko är verkligen mångfald, i naturen och i människornas värld. I tre program skildrar BBC denna brygga mellan Nordamerika och Sydamerika.
På Yucatánhalvön frodas regnskogen fast man inte ser några floder. Var finns allt vatten? Svar: nere i kalkberget. Och via tusentals slukhål kommer människor och träd åt de underjordiska floder som en gång också försörjde mayakulturen.
Brittisk naturserie från 2017. Men också vild chili och cowboys med sin boskap. Norra Mexikos kustslätt har många likheter med markerna på USA:s sida om gränsen men samtidigt sin helt egna karaktär.
Österrikisk naturserie från 2018. Den unga floden. Från världens högsta bergstoppar, där snöleoparden jagar blåfår, störtar sig floden ner i låglandets träskmarker med elefanter och noshörningar. Till slut möter Brahmaputra havet i ett väldigt delta där tigern gömmer sig i ändlösa mangroveskogar.
Österrikisk naturserie från 2018. Från slätten till havet. Mot slutet av sin långa resa förenas Brahmaputra med Ganges och bildar världens största deltaland. Här lever 150 miljoner människor men i deltat finns också den största mangroveskogen på jorden - Sunderbans. Hem för fruktade människoätande tigrar.
Österrikisk naturserie från 2018.
Österrikisk naturserie från 2018. Naturen utmed Ochotska havets kust kan påminna om stränderna i Alaska på andra sidan Stilla havet. Även här vandrar enorma mängder laxar upp i floderna där björnarna väntar. Men det finns en viktig skillnad. På den ryska stranden kan tigern ha sin gång.
Karibien har upplevt dramatiska förändringar. Men på Kuba har tiden stått still. Ekonomin har stagnerat, utländska investeringar är sällsynta. Fördelen är att naturen skonats från exploatering. Hur går det för djuren om Kuba öppnas för massturism?
Vi förknippar Grekland med stränder och salta bad. Men landet rymmer också höga berg, djupa raviner och dalar med otämjda floder. Där lever en livskraftig björnstam och där leker gemsens killingar om sommaren på höglänta ängar. Del 1 av 2.
De grekiska öarna har rest sig ur Medelhavets djup och formats av vulkaner, vatten och vind. Med tiden har de alla fått sin egen speciella djur- och växtvärld. Från Milos huggorm och eleonorafalk som båda lever på våra flyttfåglar till Kretas gåsgamar och vilda getter. Del 2 av 2.
Skyfall och torka. Vänner och fiender. Liv och död. Dramat på savannen har många akter och djuren är tvungna att anpassa sig. På ett helt nytt sätt får vi nu följa några individer - som den utstötta lejoninnan Kali, babianen Bakari som vill ha tillbaka sin hona och elefanten Tembo som ska klara att bli vuxen - under ett år då allting hände. Del 1 av 6.
Överflödets tid går mot sitt slut. Hjordarna av zebror och gnuer ger sig av på sin eviga vandring efter bättre bete. De djur som måste stanna kvar tvingas ihop där gräset ännu är grönt. Konkurrensen blir hård, både bland rovdjur och antiloper. Erfarenhet betyder allt. Del 2 av 6.
Babianerna stjäl ägg från krokodilens bo men ledarhanen fortsätter att trakassera Rafiki. Lejonhonan Khali börjar bygga upp en ny flock med sin syster. Livet går vidare i Serengeti i väntan på att de stora hjordarna av gnuer ska återvända. Del 3 av 6.
Zebrastoet Tesharla och hennes föl närmar sig vandringens farligaste moment. De måste korsa floden där krokodilerna väntar om de ska nå nya betesmarker. Valet står mellan faran för att bli dödad i vattnet och att svälta. Det är då erfarenhet och omdöme behövs som bäst. Del 4 av 6.
Torrtiden verkar aldrig ta slut. Vattenhålen krymper till ett minimum. Zebrorna har det svårt men för lejonen är det tvärtom goda tider när alla bytesdjur tvingas dricka på samma ställe. Och honan Khali har fått komma tillbaka till sin flock. Del 5 av 6.
Efter de svåra gräsbränderna lägger sig lugnet åter över Serengeti. Samma åskmoln som tände elden skänker nu nytt liv åt de uttorkade slätterna. Savannen grönskar och floderna fylls över sina bräddar. Livets dramatiska cykel fullbordar ännu ett varv. Del 6 av 6.
Spindlar som dansar. Fåglar som sprider eld. Däggdjur med näbb. Djur som hoppar i stället för att springa. Australien har sin helt egna fauna. Så blir det på en kontinent som varit isolerad från omvärlden i 45 miljoner år. Del 1 av 3.
Australiens kuster är legendariska för sin rikedom på liv. I nordost Stora Barriärrevet, så stort att det syns från rymden. I söder grunda bottnar där de sepialiknande bläckfiskarna samlas för att föröka sig och visa hur smarta de är. Grunden för all rikedom är de mäktiga havsströmmarna. Del 2 av 3.
60 000 år efter att människan tog sig till Australien är kontinenten i grunden påverkad av vår närvaro. Städerna växer här som på andra håll och många djur får stryka på foten. Men det finns vinnare också som lyckats anpassa sig och njuta av storstadens frukter. Som pungrävarna i Melbourne. Del 3 av 3.
Delfiner är intelligenta, det vet vi. Det har testats många gånger. Men stora valar har ju ännu mycket större hjärna. Då är de kanske ännu klokare? Det vet vi inte säkert och inte vad hjärnans storlek betyder. Men nog kan en knölval vara extremt smart - som när hon ska stjäla lax från en odling…
I decennier har naturfilmarna Derek och Beverley Joubert levt och verkat i Botswanas stora träsk Okavango. Genom åren har deras filmer vunnit många priser samtidigt som relationen mellan dem själva och det mytomspunna området fördjupats. I den här serien kommer de närmare djuren än någonsin förut. Del 1 av 3.
När Okavangofloden når Botswanas lågland bildar den ett väldigt delta innan den försvinner ut i Kalahariöknen. Denna vattenvärld är ett av jordens viltrikaste områden. Men om inte ett mycket litet djur så flitigt byggde sina bon skulle lejon och leoparder alltid vara blöta om tassarna. Del 2 av 3.
Om det är någonting som definierar det kanadensiska vädret så är det kölden. Många är arterna som både tack vare kölden kan leva men också de som måste anpassa sig till den. Grönlandssälen är beroende av havsisen och flygekorren som tack vare bristande kroppsfett endast kan vistas korta stunder ute i kylan. Även människan påverkas av kylan. Om det så är att bygga en igloo till skydd mot snöstormar, tillverka isvin eller ta tillfället i akt och spela den kanadensiska nationalsporten ishockey.
Regnet har oerhörda krafter vilket kan ha förödande konsekvenser. Över de stora slätterna i väster rasar oerhörda åskväder och den tempererade regnskogen är en av de fuktigaste platserna på jorden. Skallerormar får chans att dricka och grizzlybjörnar äter sig mätta på de fuktiga starrängarna. Kajakister trotsar vädret och kämpar i vattenmassorna medan man i Toronto använder takodlingar för att undvika översvämningar.
Vinden är det osynliga elementet som formar våra liv. Tromber drar fram över prärien och lämnar förödelse efter sig. Vildren söker blåsiga platser för att fly mängderna med mygg i dalarna. Pilgrimsfalkar lär sig flyga i de hårda vindarna i det blåsiga Toronto. Flyttfåglar liftar med jetströmmar och flyger i timmar. Och opossum luktar sig fram med hjälp av vinden till sin föda. Surfare väljer var de ska surfa efter hur vinden blåser.
Solen, drivkraften bakom vädret skapar förödande skogsbränder. Även till havs har solen stor effekt och resulterar i ett smörgåsbord av plankton för blåvalar. I en allt mer dunstande damm pågår en kamp på liv och död, bland salamanderynglen. Vem ska gå segrande ur striden? Uppvärmd luft hjälper gamar att sväva högt i skyn och i den varma vårsolen föder myskoxen kalvar. Sjöelefanter byter päls men blir känsliga för solen.
En familj med 37 ansikten. Från fjällrävar till asiatiska vildhundar, små ökenrävar och vargar kapabla att döda en buffel. Hunddjurens mångfald är häpnadsväckande. Del 1 av 2.
En av hemligheterna bakom hundsläktets framgångar är alla olika strategier som medlemmarna utvecklat för sin överlevnad. Från hoppande schakaler till nysande afrikanska vildhundar eller grårävar som klättrar i träd. Del 2 av 2.
Hur ser det ut när naturfilmarna följer den indiska läppbjörnen hela vägen in i sovrummet? En bakomfilm om "Baloo på riktigt".
