Varannan vecka dör ett språk. Det betyder att i slutet av det här århundrandet kan hälften av världens cirka 7000 språk ha försvunnit. Vi möter Leonore Grenoble som forskar om arktiska språk och musikern Hayati Kafé som behärskar språket ladino. Vilken är hans syn på ladino och tror han att språket som har levt i tusentals år kommer att överleva? I New York finns en organisation som dokumenterar utrotningshotade språk. Det har visat sig att oväntat många språk överlever i storstadsdjungeln.
Vilket språk kommer vara framtidens världsspråk? Idag konkurrerar fem språk om titeln som världens största språk: engelska, spanska, kinesiska, arabiska och hindi. Det verkar som att slaget kommer att stå mellan den idag dominerande engelskan och det snabbt växande spanskan. Fatima skajpar med Adriana Nobre de Mello Cardoso i Brasilien för att höra varför man beslutat att införa spanska som det första utländska språket man får lära sig i skolan. Hon träffar också världsomseglaren Danjel Henriksson och språkvetaren Maria Clara Medina för att prata om vilket språk som är mest användbart när man angör hamnar världen över. Sara Murillo Cortes och Tigran Feiler undersöker om spanskan kommer ta över USA.
Ett lands officiella språk är inte bara ett praktiskt redskap för kommunikation. Det har också ett stort symboliskt värde kopplat till politik och identitet. I Finland finns än så länge två officiella språk, men om de svenskfientliga Sannfinländarna vinner nästa val vill de ta bort svenskan som officiellt språk. Markus Lyra, fram till nyligen ambassadör i Sverige, menar att svenskan är en del av den finska kulturen och folksjälen. Andra menar att svenskan bara kostar onödiga pengar. Hur det går avgörs i valet den 17 april. I EU finns 23 officiella språk. Hur fungerar det? Susanne Altenberg är en av tusentals tolkar i Europaparlamentet. Dessutom, som en reaktion på inbördeskriget byter Rwanda officiellt språk från franska till engelska. Vi talar med Richard Bomboma, chef på Sida i Kigali.
Att klassas som minoritetsspråk kan vara räddningen för Europas små språk - om de talas i ett EU-land. I Bosnien, som ännu inte är medlem i EU, har romani och romerna en mycket låg status. Vi besöker ett barnhem i Sarajevo där romska barn bland annat får lära sig att tala sitt eget språk. Det är idag 50 miljoner människor i Europa som talar ett minoritetsspråk eller ett regionalt språk. Vi träffar Ann-Helene Laestadius för att höra hur mycket av hennes samiska identitet som ligger i språket. Dessutom samtalar Fatima med Aoife Ní Thuairisg om iriskan på Irland.
För bara 20 år sen betraktades serbiska, kroatiska och bosniska som samma språk. Men språket blev politik och i och med kriget på Balkan på 1990-talet började man odla språkens olikheter för att visa på skillnaderna mellan områdets folkgrupper. Vi följer en konstnär som efter många år utomlands återvänder till Bosnien och upptäcker hur viktigt det har blivit vilket språk man talar. Redan under den tidiga antiken kopplade man ihop språket med en kollektiv identitetskänsla. Men måste flerspråkighet och språkskillnader leda till konflikter? Lars Nordgren, doktorand i antik grekiska, berättar om språket som vapen från antiken och framåt. Dessutom samtalar Fatima med Mehza Mehdili om det turkiska språket azaris roll i Iran.
I sin strävan efter språklig enhet i Kina blir den kinesiska staten alltmer kompromisslös. Med en aktiv språkpolitik försöker de få alla att kommunicera på rikskinesiska och skriva med förenklade tecken. På Östasiatiska museet träffar vi intendenten Si Han som berättar varför det är så viktigt att alla kineser talar samma språk. Men ett enspråkigt Kina är inte drömmen för alla. Framförallt i Tibet protesterar man mot politiken. Tensin Tsundue berättar hur man i Tibet tvingas införa rikskinesiska som skolspråk och enda officiella språk. I New Yorks Chinatown är det fortfarande den kantonesiska dialekten som är mest gångbar. Kan den kinesiska språkpolitiken nå ända hit? Vi träffar Kim som kämpar för att kantonesiskan ska överleva.
Enligt Bibeln skapade Gud språkförbistringen som ett straff för människans övermod. Idag blir vi, med teknologins hjälp, allt bättre på att överbrygga världens språkbarriärer. Men gör verktyg som Google Translate att vi förstår varandra bättre eller sämre? Vi möter lingvistikprofessorn Philip Resnik i ett samtal om språk och ny teknik. Översättarna Monica Silverstrand och Brian Hobbs samtalar om hur översättandets konst påverkas av den nya tekniken. Vi besöker dessutom Colombia University Language Center i New York.
"Hope" och "change" var orden som hjälpte Barack Obama att bli president. Vilka kan han använda för att bli omvald? Vi pratar med Steven Holst, som arbetade med Obamas kampanj 2008. Vi möter också Anneli Toresson, politisk talskrivare åt både Göran Persson och Mona Sahlin. För henne är orden politikens viktigaste verktyg. Våren 2011 blev det som kom att kallas för den arabiska våren. I flera länder i arabvärlden gjorde folken uppror mot auktoritära regimer. Som den viktigaste informationsspridare länderna emellan fanns den arabiska tv-kanalen Al- Jazeera. Där plockades slagord upp från de olika revolutionerna och spreds vidare till andra länder.
Hur påverkar språket vår syn på män och kvinnor? Tidningen Fuls redaktion arbetar medvetet för att neutralisera språket och i Spanien vill språkvetare göra spanskan mindre sexistisk. I Thailand finns det tredje könet, Kathoey, som är helt accepterade i samhället.
Det fria ordet är en förutsättning för att ett samhälle ska fungera som en demokrati. Hur påverkar språkliga restriktioner befolkningens tillvaro? I Vitryssland hotas man av fängelse och förföljelse om man pratar vitryska och i Ungern ledde en ny medielag som ansågs begränsa pressfriheten till massprotester. I Sri Lanka var språkförtryck en av anledningarna till inbördeskriget med de tamilska tigrarna. Nu är undervisning i tamil en del av fredsarbetet.
Kolonisationen är ett tydligt exempel på hur språket följer i maktens fotspår. Detta förklarar också varför man idag talar portugisiska och spanska i Sydamerika och engelska och franska i Afrika. Men om maktförhållandena skiftar väntar nya krav på vilka språk man ska behärska. Portugal, som en gång erövrade det som blev Brasilien, måste nu anpassa sin stavning efter den brasilianska portugisiskan. I Vietnam växte Ho upp som franskspråkig, men har sen behövt lärt sig både ryska, kinesiska och engelska när makten skiftat.
Vem äger det engelska språket? Över hela världen utvecklas hela tiden nya former av engelska som allt mer börjar likna egna språk. I Sri Lanka pratar man lankesisk engelska och i Singapore singlish, samtidigt som forskare har börjat tala om World English. Amerikanska Kristy Beers är bosatt i Sverige och forskar om hur svenskan influeras av engelska uttryck och amerikansk slang. Vi träffar också Manique Gonasikera som lobbar för att lankesisk engelska ska accepteras som ett eget språk.
Hur uppstår slang? Och vilken roll spelar det? Slang har funnits i alla tider och alltid påverkat språket. Ofta hämtas orden från språk som romani och engelska eller från olika subkulturer. I Frankrike har slang blivit förknippat med sociala problem i förorten, varför det kan orsaka skandal om det används av politiker. Vi träffar författaren Birgitta Stenberg som berättar hur hon, när det inte fanns något ord för det, uppfann ordet knark. I Malaysia har ett nytt slangspråk uppstått när många olika språk har blandats. Det är inte något som myndigheterna uppskattar.
Hur påverkar läskunnigheten ett lands ekonomiska utveckling? Utan läskunnighet ingen utbildning, inte heller någon användning av datorer vare sig för kommunikation eller kunskapsinhämtning. Läskunnighet påverkar dessutom vår förmåga att tänka abstrakt och vårt kritiska tänkande. I Europa är läskunnigheten i stort sett 100 % om man bortser från Portugal, Grekland och de före detta jugoslaviska länderna. Både Portugal och Grekland befinner sig i akut ekonomisk kris. I Portugal fanns länge en tradition att äldsta dottern inte gick i skolan utan stannade hemma och tog hand om familjen. Det ledde till att det skapades en stor grupp av analfabeter. Idag lever inte den här traditionen vidare, men Portugal har ändå stora problem med läskunnighet. 7% av befolkningen är analfabeter.
Allt fler länder i världen har inför språktest för dem som söker medborgarskap eller uppehållstillstånd. Norge, Danmark, Storbritannien och Australien är några av de länder som ställer språkkrav. Det danska språktestet för medborgarskap är bland de svåraste i EU. Motiveringen bakom testerna handlar om att invandrarna fortare ska komma ut i arbetslivet och därmed bidra till samhällsekonomin. Sverige börjar bli unikt med att än så länge inte ha infört språkkrav. Vi samtalar med den danske författaren och debattören Carsten Jensen och träffar thailändare på SFI i Sverige. I Thailand blir svenskarna allt fler - men lär de sig språket?