Sverige har fått en explosion av friskolor och utländska riskkapitalister köper in sig i den svenska skolan. I det andra programmet av Världens bästa skitskola undersöker programledaren Natanael Derwinger den nya svenska skolmarknaden. Programmet skildrar bland annat John Bauergymnasiet i Sundsvall, där lärare vittnar om betygsfusk och elever berättar om dataspel på lektionerna, lärarlösa lektioner, närvarofusk och snällbetyg. Ägarna är riskkapitalister som inte har någon tidigare erfarenhet av att driva skolor. Natanael beger sig också till Kungsbacka där skolorna lever under helt olika villkor. Den kommunala skolan har brist på pengar och eleverna demonstrerar mot besparingarna. Samtidigt kan friskolan Kungsbacka praktiska gymnasium, som ligger i närheten, generera mångmiljonvinster till sin grundare. Men går det att plocka ut miljonvinster ur skolan utan att det drabbar eleverna?
I det tredje programmet undersöker Natanael Derwinger de fallande resultaten i skolan och ser flera oroväckande tendenser. Den svenska skolan har förändrats i grunden, men det finns inga belägg för att förändringarna har gjort skolan bättre. Tvärtom så sjunker elevernas resultat. Kunskapstappet gäller alla elever och även de högpresterande eleverna klarar sig allt sämre. På spetsutbildningen Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) jämför en lärare tillståndet på matteundervisningen i den svenska skolan med ett U-land. Natanael inser att skolans undervisningsmetoder har förändrats i grunden och att flera av förändringarna byggt på ideologi snarare än vetenskap. Natanael reser också till världens bästa skola, som ligger i Shanghai. Han möts av kinesiska skolbarn med skyhöga kunskaper, men som drillas med stenhård disciplin. Vill vi ha en sådan skola?
I det fjärde och sista programmet av Världens Bästa Skitskola undersöker programledaren Natanael Derwinger skolans största misslyckande, avhopparna. Varje år hoppar tusentals elever av skolan och ännu fler saknar slutbetyg. Ann-Marie Begler på Skolinspektionen bekräftar att vissa skolor inte bryr sig tillräckligt mycket om att hjälpa eleverna som hamnar utanför och att vissa skolor jobbar jättebra med dropouts, medan andra bara släpper. För många ungdomar är det början på ett livslångt utanförskap. Utöver den personliga katastrofen som drabbar eleverna blir samhällskostnaderna för utanförskapet skyhöga. Varför får dessa elever inte den hjälp de behöver? Och vad händer efter skolan – hur svårt är det att få ett jobb utan slutbetyg?
Var fjärde 20-åring saknar slutbetyg från gymnasiet, samtidigt som utbildning blivit allt viktigare för att klara sig ut i arbetslivet. Varför görs då inte mer för att alla ska klara att gå ut gymnasiet? Och går det verkligen att se till att alla klarar skolan? I studion: Tommy Deogan, föreläsare och författare, Lotta Gröning, krönikör Expressen, Ingvar Nilsson, nationalekonom och Suzanne Osten, regissör.