Imitera en nypudrad Micke Persbrandt och du kan smita förbi kön på vilken studentfest som helst. Och på tal om skolavslutningar, har verkligen alla som går där bland barnen rent mjöl i påsen? Blir du som tonåring erbjuden en fri flakfylla där Alcazar och Alex Moreno står för underhållning är det dags att lägga benen på ryggen och aldrig, aldrig vända sig om. I klassiska studentsången ”Studentsången” som sjungs när elever tar sommarlov eller helt sonika beger sig på darriga ben ut i arbetslivet skaldas det; ”Sjungom studentens lyckliga dag/låtom oss fröjdas i ungdomens vår!/Än klappar hjärtat med friska slag/och den ljusnande framtid är vår”. Märkligt nog är texten inte det minsta ironisk. Detta trots att själva festen och allt som kommer därefter bara är en brant backe utan slut rakt söderut, den enda karatefylla du aldrig glömmer. Att vara karatefull kanske inte alltid är så kul. För den som är det. Men historierna efteråt blir de som återberättas om och om igen. Och för dem som ser på är det festligt direkt. Skadeglädje skall icke underskattas. Så håll i hatten. Svälj de moralistiska invändningarna. Karatefylla är här och världen lär aldrig bli sig lik igen.