I modellen "learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Men för detta krävs att lärarna klarar av att släppa delar av den makt de traditionellt har haft i klassrummet.
I vågen efter studentrevolten på 1960-talet växte kraven på en skola med större elevinflytande och friare undervisningsformer. På Experimentgymnasiet i Göteborg fanns varken rektor, terminsbetyg eller närvaroplikt. Elevernas förmåga att hantera friheten varierade stort, liksom betygen.
Som nytillträdd rektor införde Ann S Pihlgren filosoferande samtal på schemat. Här får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.
Paula Rogovin tror på barns lust att lära och hon letar sig därför långt utanför läroplanens grunder. Hennes elever får bland annat bjuda in gäster för intervjuer varje vecka. Deras frågor och anteckningar sammanställs till böcker som sedan används till läsövningar.
Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Är det inflytandet som ger goda studieresultat eller är eleverna här mer begåvade än andra?
När läraren A. S. Neill startar sin experimentskola Summerhill 1921 provocerar han sin samtid. Här finns inga obligatoriska lektioner och målet är att ge barnen en lycklig barndom. Neill menar att en inriktning på enbart kunskap skapar människor som ständigt hamnar i konflikter.