Det första programmet är berättelsen om den politiska förvandlingen, från den tid då rösträtt var ett privilegium för några få, över rösträttens genomförande och folkhemmets genombrottsår, fram till Välfärds-Sveriges sötebrödsdagar och 1990-talets massarbetslöshet.
Det andra programmet handlar om utseende, om kropp och kläder. Det är en berättelse som börjar i ett land, där alla kvinnor går i långa kjolar och alla män har mustasch, och landar i ett Sverige som för länge sedan avverkat "en kvart om dagen", jumperbrudar, brylcreme, flower power, mahjong och farfarströjor. "Det fanns ju inte ens tandborstar på den tiden", svarar Lisa Berggren, 103, på den urbota dumma frågan om hon använde kosmetika som ung.
Det tredje programmet berättar om arbete, om skramlande bryggarvagnar i Stockholm och klövjefrakten upp till fäboden i Dalarna, om slit med jord och skog, om jobben som piga och dräng, rallare och kocka, butiksbiträde och bilmekaniker, om flyttlassen in till storstäderna och om det gamla industrisamhällets kapitulation inför tjänstesektorn och datachipsen.
Det fjärde programmet handlar om barn och ungdom. Här trängs Gustaf Sakrisson från Särna, som fick börja köra i skogen som 10-åring, med krigets rödgråtna finlandsbarn, tonåringar som dyker upp på 50-talet, raggare, spättor - och Beatlesfans som skriker sig hesa på Johanneshov en kväll i juli 1964.
Det femte programmet är en resa med de första elspårvagnarna i Göteborg, med T-fordar och Thulinare, Farmanplan och luftballonger, gengasbilar och Jas. Det är samtidigt en historia om de första glödlamporna, om ishusen och konserveringsapparaterna, tv-apparaterna och cd-spelarna. -Jag har varit med om allt som blivit nytt, sa Hilma Samuelsson i Kosta, 108 år gammal.
Det sjätte programmet är en lovsång till ledigheten, friheten och fritidssysselsättningar av alla de slag. Marknaderna och dansbanorna, turismen och skärgårdssomrarna, koloniträdgårdarna, hobbylokalerna och frikyrkomötena. Folkets park, Snoddas, Jussi Björling och charterresan. Och allt som andas äventyr och utmaning. -Nu har jag kastat min blå overall, sjunger Sven-Olof Sandberg 1938, en schlagervärldens kommentar till två veckors lagstadgad semester.
Ingenting intresserade de gamla journalfilmarna mer än den kungliga familjen. Det är inte minst därför den sjunde filmen i serien handlar om kung och folk. I borggårdstalet 1914 utmanade Gustaf V de demokratiska krafterna och ännu under andra världskriget var han en maktfaktor att räkna med. Idag har kungen bara en ceremoniell och symbolisk roll. Men uppståndelsen kring de kungliga är lika stor som på Hagasessornas och Lillprinsens tid. Berättare: Hans Villius. En serie med åtta olika resor som alla går från det ena sekelskiftet till det andra, byggda på dokumentära arkivfilmer och på flera hundra intervjuer. Från 1999.
Den åttonde och sista dokumentären handlar om Sveriges förhållande till andra länder, om utvandrare och invandrare och om krigen som strök oss förbi. Det är en historia som börjar 1905, med unionsupplösningen och slutar, nästan ett århundrade senare, med att Sverige går med i EU. En historia om luggsliten svensk neutralitet, om rädsla för Sovjet och anpassning till Hitlers krav och om spel under täcket med västmakterna under det kalla kriget. Men vi klarade oss undan kriget. Ett helt århundrade. Det hade aldrig hänt tidigare. Berättare: Hans Villius. En serie med åtta olika resor som alla går från det ena sekelskiftet till det andra, byggda på dokumentära arkivfilmer och på flera hundra intervjuer. Från 1999.